Ankommande tåg hässleholm
Ända sedan järnvägens barndom har man haft signaler för att styra och säkra tågtrafiken. Signalerna visar när det går bra att köra vidare och när tåget måste stanna men kan också ge besked om hastighet och kommande signaler. På den här sidan beskrivs olika typer av signaler. På de flesta av järnvägarna i Sverige används ljussignaler för att styra tågtrafiken.
Dessa fungerar ungefär som trafikljus och visar när lokföraren måste stanna eller kan köra vidare. På banor med det nyare trafikeringssystemet ERTMS har ljussignalerna ersatts av signalbesked på en panel i förarhytten. Försignaler används ute på linjen och förvarnar lokföraren om vad nästa huvudsignal kommer att visa så att denne hinner bromsa tåget om det skulle behövas.
Försignalen är rund med två vita markeringar och signalbeskedet ges med blinkande sken. Man delar in huvudsignalerna i infartssignaler, utfartssignaler, utfartsblocksignaler på banor med linjeblockering , mellansignaler reglerar tågrörelser inom en driftplats eller mellanblocksignaler på linjen på banor med linjeblockering.
Tidtabell för din resa visas inom kort
På linjer där signalerna står tätt kan man se kombinerade huvud- och försignaler som visar både aktuellt och nästkommande signalbesked. Den aktuella signalen ges med fast sken, nästkommande signalbesked med blinkande sken. Signalen sitter på en egen stolpe eller på en kontaktledningsstolpe. Den kan också vara placerad i en kontaktledningsbrygga. Vanligtvis är signalen placerad till vänster om spåret signalen gäller för.
Vid undantag har signalen en skylt med pil som visar vilket spår den gäller för. Dvärgsignaler används mest på stationer och bangårdar och styr huvudsakligen växlingsrörelser.
Tidtabeller
Man skiljer på huvuddvärgsignaler och växlingsdvärgsignaler. Huvuddvärgsignaler kan t ex finnas vid in- och utfarter till bangårdar och har förutom vita lampor även röda och gröna. De är en kombination av huvudsignal och dvärgsignal och signalbeskeden har i en del fall olika betydelse beroende på om signalen ges till tågrörelser t ex ankommande och avgående tåg eller olika typer av växlingsrörelser rangering på bangård.
Dvärgsignaler är till skillnad från försignaler och huvudsignaler oftast inte placerade på en lång stolpe och sitter alltså längre ned.
De har också en mer fyrkantig form och har två lampor i bredd. På bangårdar och stickspår kan man se spårspärrar som mekaniskt hindrar fordon från att rulla ut på ett annat spår. De kan vara försedda med en spårrspärrsignal som visar spårspärrens läge och om den kan passeras. Stopplyktor har ett rött sken och kan varna för fasta hinder eller skydda exempelvis återfjädrande växlar och vagnhallsportar.
Stopplyktor ser man ofta på stoppbockar. Slutpunktsstopplyktor ser likadana ut och används för att visa tågfärdvägens slutpunkt i stället för en huvudsignal. Är signalen tänd betyder den stopp, är den släckt saknar den betydelse och kan passeras. En viktig del i signalsystemet är spårledningen. Spårledningen är ingen vanlig ledning utan en svagström som leds genom spåret. När ett tåg passerar kortsluts strömmen och kan då påverka signaler och andra funktioner.
Dessa aktiveras med hjälp av spårledningen när tåget passerar en viss punkt före korsningen. Sträckan mellan denna punkt och vägkorsningen kallas ringsträcka. För att lokföraren ska veta om vägskyddsanläggningen är aktiverad och att linjen är fri finns vägskyddsförsignaler och vägskyddssignaler.
Älmhult station
Vägskyddsförsignalen populärt kallad "dödskallesignal" på grund av utseendet är triangelformad och har tre gula lampor. Vägskyddssignalen även kallad V-signal består av en signal med vitt kör eller rött stopp sken som kan ses från båda hållen. Den är placerad vid vägkorsningen. Det finns även en del specialsignaler, t ex A-signaler ger avgångsignal på större stationer , brosignaler vid rörliga broar och skredvarningssignaler.