Efter diarre
Den inledande utredningen av patienter med diarré kräver metodiskt förhållningssätt med vissa viktiga bedömningssteg. Steg 1: Riktig diarré eller annat? Första steg är att fastställa om patienten faktiskt lider av diarré. Analinkontinens rapporteras ofta som diarré och har andra orsaker, såsom sfinktermuskelinsufficiens.
Exempelvis kan förlossning och kirurgi orsaka minskad sfinktertonus. Stagnation av tarminnehållet i kolon ger upphov till fekalombildning vilket kan medföra pseudodiarré, och är vanligt hos äldre, dementa och sängbundna patienter. Lokal rektal sjukdom med pseudodiarré t ex gonorré eller hiv-relaterade tarminfektioner hos hög människor med hög risk för sexuellt överförbara sjukdomar bör misstänkas.
Per rektum-undersökning är en enkel metod för att identifiera nedsatt sfinktertonus eller fekalom i rektum.
Diarré – utredning
Steg 2: Läkemedelsrelaterad diarré? Identifiera om diarrén kan kopplas till läkemedelsbehandling. Tidpunkten för läkemedelstart kopplat till förekomst av diarré är vägledande. Fråga eventuellt om patienten nyligen startat med kosttillskott naturläkemedel, vitaminer, mängd konsumerad koffein, läskedrycker och tuggummi. Överkonsumtion av fiberrik mat och lösande livsmedel katrinplommon, kiwi, fikon, aprikos, päron, messmör är också viktigt att identifiera.
Diarré, infektiös
Hos anorektiker bör även smyglaxerande missbruk av levotyroxin eller laxeringsmedel konstlad diarré också misstänkas. Steg 3: Akut eller kronisk diarré? Diarré med varaktighet mindre än 2 veckor kallas för akut och diarré som varar 4 veckor eller mer kallas för kronisk. Steg 4: Infektiös eller icke-infektiös diarré? Viktig att avgöra om diarrén är infektiös eller icke-infektiös då vissa tillstånd kräver särskilda överväganden vid akut infektiös diarré.
Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion
Ett exempel på sådan situation är vid epidemisk akut diarrésjukdom som kolera. Då är det angeläget att skyndsamt identifiera organismen och påbörja folkhälsoåtgärder för att begränsa utbrottet. Den kliniska bilden av infektiös diarré kännetecknas ofta av feber, kräkningar och buksmärtor. Beroende på orsakande agens kan kräkning dominera över diarré. Blodig eller icke-blodig diarré är också en viktig uppgift.
Steg 5: Diarré eller kräkning dominerar? Matförgiftning och viral gastroenterit är två tillstånd där kräkning dominerar över diarré. Livsmedelsburen smitta kan delas upp i två olika grupper, infektion och förgiftning. Vid förgiftning blir maten förorenad av framför allt bakterier som vid sin tillväxt bildar toxiner t ex S. Aureus, Clostridium perfringens och Bacillus cereus.
Toxinförgiftningar har oftast en kort inkubationstid några enstaka timmar till ett dygn , medan den vid infektion brukar vara något längre och för vissa smittämnen upp till veckor. Diarrén följer vanligtvis efter kräkningar, utvecklas gradvis och är sällan svår. Feber kan uppträda när symtomen intensifieras och dehydrering kan också uppstå.
Behandling av diarré
Symtomen avtar oftast inom 2—3 dagar från symtomdebut. Vid infektion innehåller maten bakterier eller parasiter som från mag- och tarmkanalen tränger in i tarmväggen och orsakar inflammation t ex Salmonella, Enterohemorragisk E. Subfebrilitet, huvudvärk, myalgi och ibland även symtom från luftvägarna kan också förekomma. Symtomen avtar spontant inom 1—2 dagar, men i vissa fall kan de persistera i en vecka eller längre.