Kortison sömnproblem

Sömnstörning insomni Bakgrund Sömnbesvär är mycket ofta förekommande i allmänbefolkningen. Sömnbehovet minskar med stigande ålder, total sömntid från timmar per dygn bland nyfödda, timmar per dygn bland tonåringar, timmar per dygn bland vuxna till timmar per dygn bland äldre. Sömnlöshet och obstruktiv sömnapné vanligast Termen sömnbesvär har en bredare innebörd än den strikt definierade termen sömnstörning.

Förutom in-, och hypersomni delas sömnstörningarna in i bland annat parasomni mardrömmar, sömngång med flera diagnoser , andningsrelaterade sömnstörningar till exempel obstruktiv sömnapné och dygnsrytmstörningar. I diagnosmanualerna DSM-5 och ICSD-3 International Classification of Sleep Disorders, tredje utgåvan, från definieras bland annat diagnoserna sömnlöshet och obstruktiv sömnapné, de två vanligaste sömnstörningsdiagnoserna.

Uppdelning och benämning av diagnoser skiljer sig lite mellan de två manualerna — så utgör till exempel narkolepsi en egen kategori i DSM-5 medan denna störning återfinns i kategorin centrala hypersomnier i ICSD Fler än var tredje vuxen uppfyller kriterier för sömnstörning vid definition av durationen en till tre månader, ofta sömnlöshet, under ett år.

Dålig sömn? Faktorer, effekter och tips för en bättre nattsömn

Dygnsrytmen Dygnsrytmen sömn-vakenhet påverkas bland annat av den kroppsegna substansen melatonin och dygnets växling mellan ljus och mörker. Melatonin är ett hormon producerat och insöndrat av tallkottkörteln epifysen , en mindre än ärtstor endokrin körtel bakom tredje ventrikeln. Melatonin-nivån i blodet stiger på kvällen och når maximum tidigt på morgonen vid fyratiden, dvs när kroppstemperaturen når sitt minimum för att under dagen vara knappt mätbart.

Kortison biverkningar ögon Läkemedlen minskar inflammationer och hämmar immunförsvaret.

Problem vid nedtrappning av kortison Sömnproblem: Kortison kan göra det svårare att sova.

När försvinner biverkningar av kortison Läkemedel mot sömnsvårigheter ska bara användas under korta perioder och i så låg dos som möjligt.

Kortison biverkningar svettningar Biverkningar av överbehandling med kortison.

Exogent tillfört melatonin på kvällen kan då medföra tidigareläggning av sömnen. Patienter med fasförskjutning av dygnsrytmen har ofta svårt att sova på normal tid kl till kl Om en sömnstörning uppstår här så kan, i den mån fasförskjutningen påvisas, diagnosen komma att ändras, nämligen från sömnlöshet om också kriterier för denna diagnos är uppfyllda till dygnsrytmstörning, fördröjd sömnfas eng: circadian rythm sleep-wake disorder, delayed sleep phase type i förra fallet ovan.

I det senare fallet kan diagnosen i stället bli dygnsrytmstörning, tidigarelagd sömfas eng: circadian rythm sleep-wake disorder, advanced sleep phase type. Sömnlöshet Diagnosen insomni — officiellt på svenska: sömnlöshet - enligt DSM-5 är återgiven i avsnittet Utredning. Denna diagnos delades tidigare in i primär insomni utan känd "orsak"; ofta kroniska besvär och sekundär sådan "orsakad" av eller uppträdande vid antingen framkallad fasförskjutning av sömnen — till exempel vid skiftarbete — eller vid annan psykiatrisk eller vid kroppslig åkomma.

Både utifrån patomekanism och behandlingsval är det nämligen i regel bäst att betrakta sömnbesvär av den art och grad att sömnstörningsdiagnosen sömnlöshet är aktuell som en egenständig åkomma. Sömnlöshet är starkt associerat med både depression och specifika ångestsyndrom och ännu starkare är denna association med de båda neuropsykiatriska störningarna ADHD och autismspektrumstörning ASD.

Denna starka association mellan sömnlöshet och ASD gäller sannolikt oavsett patientens ålder jämfört med associationen hos i övrigt friska åldersmatchade kontroller. Hypersomni och sömnbesvär Hypersomni ses ofta vid sömnapné, medan en mindre vanlig orsak är narkolepsi. Utan hänsyn till diagnoskriterier benämns ofta för kort sömntid vid melankolisk depression insomni och för lång sömntid vid så kallad atypisk depression vanligt bland yngre och bland kvinnor hypersomni.

Vid atypisk depression kan patientens sömnbesvär yttra sig både som svårigheter med insomningen, att sömnen kan vara länge efter insomningen, och sömnighet på dagtid förenat med "omvänd dygnsrytm" med sömn på dagtid.

Utsättning av läkemedel

Vidare är depressionspatienter med hypersomni mer affektlabila, mer svängiga i grundstämningen, mer irritabla och svarar mindre ofta på antidepressiva läkemedel än de utan hypersomni. Mycket vanliga symptom vid depression och depressiv blandepisod är både sömnbesvär och ångest. Vidare finns stark association mellan sömnstörning och specifika ångestsyndrom, särskilt med generaliserat ångestsyndrom.

Obstruktiv sömnapné Obstruktiv sömnapné OSA är som nämnts också en mycket vanlig form av sömnstörning. OSA har som karakteristikum andningsuppehåll minst 10 sekunder och i regel förekommer även uttalad snarkning. Diagnosen ställs i regel vid en lungklinik. Sambandet mellan OSA och obesitas är dubbelriktat på samma sätt som sambandet mellan sömnlöshet och depression.

Inflammationshämmande läkemedel

I betydande mån kan OSA påverkas av kroppens position under sömnen värre vid ryggläge än vid sidoläge — positionen ändras dock i regel ett par eller flera gånger under normal sömn. Associerade med OSA och, åtminstone delvis, dess svårighetsgrad är bland annat hypertoni, kardiovaskulär sjukdom och typ 2 diabetes. Patienter med OSA, sannolikt oavsett svårighetsgraden, har ofta samtidigt hypersomni eller sömnlöshet.

Restless legs Förutom de två vanligaste sömnstörningarna sömnlöshet och OSA finns en tredje ej fullt lika vanlig sömnstörning, nämligen restless legs syndrome RLS. RLS kännetecknas av obehagskänsla ofta myrkrypningar i benen, starkt behov och tillfällig lättnad av benrörelse och besvären kan finnas även på dagtid men är i regel mest uttalade på kvällen och under natten. Störningen tillhör, liksom OSA och i flera fall sömnlöshet, området neurologi i diagnosmanualen ICD, men är i den kommande ICD flyttad till eget område: sömn-vakenhetsstörningar.

I DSM-5 finns RLS i kapitlet sömn-vakenhetsstörningar, som här utgör ett av kapitlen bland andra med psykiatriska störningar.