Nationell säkerhetsrådgivare sverige

Sök efter: Svensk säkerhetspolitik i en ny era Visa större bild Rysslands angrepp på Ukraina är den mest dramatiska händelsen i vår del av världen sedan Andra världskrigets slut. Om man vidgar perspektivet och inkluderar Pandemin, den djupa och världsvida ekonomiska krisen, Kinas globala ambitioner och bristande politiskt ledarskap förmörkas bilden ytterligare.

Samtidigt kan man inte bortse ifrån att Väst, trots turerna om gasimporten och Leopard stridsvagnarna, uppvisat en betydande enighet såväl retoriskt som praktiskt. I Sverige förpassades under ett par dramatiska veckor tvåhundra år av neutralitet och militär alliansfrihet till historien. Den konkreta politiska konsekvensen var svensk och finsk ansökan om medlemskap i Nato.

I backspegeln skulle detta kunna ses som det logiska slutresultatet i en process, där vi engagerat oss i ett nära bilateralt och regionalt samarbete med framför allt USA och de nordiska länderna. Det svenska deltagandet i insatser under Nato ledning var också ett betydelsefullt steg. Men fullt medlemskap i en militär allians är något annat. De pensionerade ambassadörer och oberoende säkerhetspolitiker som under åtskilliga år envetet drev frågan om Nato anslutning anklagades för att äventyra Sveriges säkerhet.

Utan Rysslands aggression är det svårt att tro att den allmänna opinionen och ledande politiker inom Socialdemokratin hade varit redo för detta steg. Det kan f ö erinras om att neutralitetspolitiska argument faktiskt fördes fram av dem som motsatte sig vår EU anslutning. Något att tänka på, när vi nu för tredje gången innehar EU ordförandeskapet. Om vi för ögonblicket bortser från de fördröjningar och komplikationer som Turkiets inställning medför, finns det anledning att understryka att medlemskap i den västliga Alliansen kommer att ställa helt andra krav än de som gäller för partnerländer.

Det blir en direkt koppling både till vår egen nationella säkerhet och till globala hot. Man behöver ta ställning till och medverka i insatser och andra åtgärder. Detta gör vi redan inom EU, men i Nato handlar det om vår säkerhet på ett mer konkret sätt.

Granskning av tillsättandet av den nationella säkerhetsrådgivaren

Man måste också hantera den olika vikt som medlemmarna lägger vid de bägge organisationernas roller. USA och Frankrike ser i hög grad till sina nationella intressen. Ett överordnat mål för Sverige bör vara att bevara och stärka den transatlantiska relationen. På det globala planet handlar det om att motverka Kinas och Rysslands geopolitiska ambitioner och möjligheter att använda olika maktpolitiska instrument för att nå sina mål.

Säkerhetsrådgivare

Man noterar ett tilltagande partnerskap mellan Kina och Ryssland i syfte att underminera den regelbaserade internationella ordningen. Även Kina utmanar Alliansens intressen, säkerhet och värderingar. Man använder en bred uppsättning instrument för att öka sitt inflytande. Utöver hybrid- och cyberangrepp handlar det om att skapa politiska och ekonomiska beroenden.

Just som man anade ett mindre töväder i relationen mellan Washington och Peking, ledde nedskjutningen av den kinesiska ballongen till förnyad frost.

Svensk säkerhetspolitik i en ny era

I detta nya läge aktualiseras frågan hur vi på bästa sätt kan bidra till EUs och, förhoppningsvis så snart som möjligt, Natos, ambitioner. Sverige har under lång tid definierat säkerhetspolitik som ett samspel mellan utrikes- och försvarspolitiken. Denna definition måste breddas. Alla tillgängliga instrument behöver användas för att bemöta totalitära stater som utmanar demokratiska värden och det regelbaserade internationella systemet.

Detta är i sig inte något principiellt nytt. Det vidgade säkerhetsbegreppet introducerades redan i mitten av talet och de senaste decenniernas allvarliga kriser har bekräftat relevansen i detta synsätt. Nu krävs en mer långtgående samordning av alla de verktyg som står till buds. Här ställs det nyinrättade Nationella säkerhetsrådet med den Nationella säkerhetsrådgivaren inför sina främsta utmaningar.

Krismöte regeringen Regeringen utser i dag en nationell säkerhetsrådgivare, som initialt får i uppdrag att lämna förslag till hur en funktion i Statsrådsberedningen ska byggas upp för samordning, inriktning och analys av frågor som rör nationell säkerhet.

Kansliet för krishantering Den nationella säkerhetsrådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet.

Omvärldsbevakare regeringskansliet Den tidigare riksdagsledamoten Henrik Landerholm (M) har utsetts till Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare åt regeringen, uppger regeringskansliet för TT.

Nationella säkerhetsrådet H.M.

Sverige måste stärka och bredda försvarsförmågan. Det är inte osannolikt att denna nivå snarast utgör ett golv. Ytterligare krav kan ställas på Europa för att kompensera för USAs engagemang i andra delar av världen.