Välgörenhet deklaration
Barns röster är avgörande för en hållbar värld På söndag den 20 november är det barnkonventionens dag, ett tillfälle att uppmärksamma barns rättigheter lite extra.
Kraftig ökning av avdrag för gåvor till välgörenhet
För att det ska bli möjligt måste barn få göra sina röster hörda, de behöver respekteras och involveras i beslut som rör deras liv. I år är det viktigare än någonsin. Visa alla Barnkonventionens historia FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november och trädde i kraft den 2 september Bakom de här viktiga bestämmelserna om barns rättigheter ligger många års arbete.
Och det skedde också, i Genève den 26 september Ingressen säger att FN ska återupprätta tron på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på människans värdighet och värde och på allas lika rättigheter. FN ska främja universell respekt för och tillgodoseende av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla oavsett ras, kön, språk eller religion.
Målet för det nyetablerade UNICEF var att tillgodose barnens akuta behov av mat, tak över huvudet, kläder och hälsovård. UNICEF fortsatte arbeta för barn i katastrofer, men organisationens mål förändrades i takt med de utmaningar som kom med globaliseringen.
Skattereduktion för gåvor
Även om deklarationen inte är lagligt bindande är den inflytelserik och är idag tillgänglig på språk. Den enda delen av deklarationen som hänvisar till barn är artikel 45 som säger att mödrar och barn har rätt till speciellt skydd och att alla barn, oavsett om de är födda inom eller utanför äktenskapet har samma rättigheter. Många av dagens grundläggande principer för att skydda barn tas upp i redan i den här deklarationen: att ha barnens bästa i åtanke, rätten till namn och nationalitet, rätten till näringsrik mat, bostad, hälsovård, rätten till lek, en grundläggande utbildning som är gratis samt skydd mot skadligt arbete.
Artikel tre i överenskommelsen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter fokuserar på att skydda barn från exploatering och artikel tolv säger att grundläggande utbildning måste vara gratis för alla. Artikel 24 iöverenskommelsen om medborgerliga och politiska rättigheter belyser rätten för alla barn att registreras vid födseln och få ett namn. Den 23 mars trädde båda överenskommelserna i kraft.
De nämns också i inledningsparagraferna i barnkonventionen. Polens regering gick först i denna fråga och föreslog ett utkast till barnkonventionen. Gruppen bestod av regeringsrepresentanter, grupper från civilsamhället, fristående experter på mänskliga rättigheter och olika FN-organ. Arbetet varade till när konventionen enhälligt antogs av generalförsamlingen. Barnkonventionen är mer än bara en deklaration om idéer.
Det är ett lagligt bindande dokument som övervakas av FN:s barnrättskommitté. Konventionen antogs enhälligt och öppnades av generalförsamlingen för signering och ratificering. För första gången var barns intressen uttryckligen formulerade i form av mänskliga rättigheter.
Anvisningar till att deklarera och betala gåvoskatt
Barnkonventionen trädde i kraft den 2 september Konventionen sätter en internationell standard för hur man ska skydda barn mot försummelse, misshandel och exploatering, så väl som garantera dem deras grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive överlevnad, utveckling och fullständigt deltagande i socialt och kulturellt liv, utbildning och annat som är nödvändigt för deras individuella utveckling.
Deklarationen från världstoppmötet ber alla regeringar att så snabbt som möjligt ratificera och implementera barnkonventionen. Kommittén består av 18 fristående experter utvalda av FN genom hemlig omröstning. Varje land får nominera en person och man eftersträvar att alla regioner i världen ska vara representerade. Alla länder som har ratificerat konventionen måste avlägga rapport till kommittén och de uppmuntras att se över sina utmaningar såväl som sina framsteg.
De första valen till kommittén gjordes den 1 mars Tilläggsprotokollet om barn i krig försöker begränsa användandet av barn i krig och höja minimiåldern för rekryterandet till väpnade styrkor till 18 år. Tilläggsprotokollet om trafficking av barn, barnprostitution och barnpornografi innehåller detaljerade krav på att göra brott mot barns rättigheter kriminellt.
Det sätter standard för förebyggande, skydd av offer och bestraffning av förövare, samt erbjuder ett ramverk för internationellt samarbete i dessa frågor. Båda tilläggsprotokollen trädde i kraft